Vår sämsta tid är nu

Jag har varit hyfsat stabil ett tag nu, jag undviker folksamlingar och stress och då går det ganska bra. Igår var jag tvungen att skicka iväg mina julklappar med posten och det var så mycket folk vid postkassan att jag nästan fick panik. Tack snälla Konsum-kvinnan som var så lugn och söt och hjälpte mig när jag höll på att börja grina. Du stoppade till och med postfarbrorn så att jag fick med mina klappar i tid. Gulle du. Annars verkar det som att de flesta är på bristningsgränsen. Som att alla biter ihop i väntan på att det ska bli bättre. I min tonår hängde jag med andra pubbedeppiga kids. Vi brukade skriva ABBA på våra händer med tusch och syftade då inte på 70-tals gruppen utan en förkortning vi själva hittat på. Allt Blir Bra Alltid. Ibland tänker jag på det. Som nu i December när så många hittekatter fryser om sina små tassar och alkisen får fira jul i trappuppgången. Många är ledsna eller trötta med blanka ögon. Men kom ihåg; Allt Blir Bra Alltid.