Förbannade skrothög

Min bil är min sämsta shopping någonsinn, och då var den ändå en gåva. C körde ner den från Västerbotten, det är ju ganska många mil och bilen gick så bra som man kan förvänta sig av en Nissan Micra från -88. Sedan körde han en sväng till Frölunda och det var det, bilen blev osedvanligt varm och vi hajjade att något var fel.
Vi har inte råd att lämna in bilen i januari utan får vänta till februari. I februari ska försäkringen på 1000:- betalas och vi skickar in bilde på lagning, de ska ha 2000:- för att fixa det. En vecka senare får vi klartecken att bilen är fixad och kan hämtas, C går dit efter jobbet och börjar köra hem bilen, efter två kilometer upptäcker han att den inte är körduglig och blir tvungen att putta tillbaka den till verkstaden. På verkstaden beklagar de det som hänt och ska kolla över vad felet är. Ytterligare en vecka senare konstaterar de att de inte kan göra något åt felet, det är något större srtul med förgasaren, vi får tillbaka 1000:- men de tar en tusenlapp för jobbet de gjort på avgassystemet de bytt ut. De tipsar om en Nissanspecialist i stan som kanske kan fixa bilen. Nu är det ju bara så att vi vet inte om biljäveln överhuvudtaget klarar att köras till stan eftersom den ju är helt kaputt... Dessutom har vi absolut inte råd den här månaden så vi måste hursom vänta tills nästa månad.
Jesus Kristus! Jag ska hålla mig till att köpa skor i fortsättningen, det är jag mycket, mycket bättre på.