Småföretagaren som känner sig liten

Att vara konsult är en märklig sits, att vara ung och nyutbildad konsult kan vara snudd på obehagligt ibland. Som när jag går på möte på en byrå. Det känns ganska bra, vi pratar i en timme ungefär och ska höras. De vill att jag lämnar min portfolio så att de får kolla ordentligt - fine.

De erbjuder mig att sitta på deras kontor 5 dagar i veckan men få betalt för två, resten av tiden kan jag driva mitt eget företag i deras lokaler menar de. Hur stor beläggning har ni i dagsläget för en copywriter undrar jag? Det kan de inte svara på. Okej. Det skulle alltså bli en 25% anställning och troligtvis visst extrajobb åt dem under resterande tid, tid som antagligen blir svår att fakturera. Känns inte optimalt då jag vill fokusera på att få ett heltidsjobb och sluta frilansa.

Idag ringer de upp och säger att de har kikat på mina saker och tycker att där fanns både bra och dåligt, men de vill ge mig en chans. Vad kul att det fanns något ni gillade tycker jag. De vill ta in mig på ett projekt till att börja med, de undrar om jag är villig att se uppdraget som en investering inför min eventuella framtid där. Jag förstår inte riktigt. Jag säger att jag som konsult tar 650:-/timme och att de gärna får testa mig på ett projekt.

Hon fortsätter att prata om att min portfolio inte var helt hundra och att jag inte är någon fullfjädrad copywriter och att det inte kan vara tal om några 650:-/timme, men att projektet kan vara en möjlighet för mig att få fler jobb hos dem. Jag frågar henne om hon menar att jag ska arbeta utan ersättning och att jag inte är van vid att arbeta på det sättet. Jag undrar vilken omfattning är det på det här projektet? Det visar sig att det är en hel hemsida, en storyboard till en reklamfilm, produkttexter och så vidare, jag får ingen exakt bild av läget, men det verkar ganska omfattande. Jag föreslår ett möte, vi bokar in ett för att jag ska få min portfolio och se omfattningen på projektet. Det ska bli mycket intressant att höra vilken typ av ersättning det kan bli tal om. Jag skulle verkligen behöva pengar (för att betala skatt).

En sak som slår mig är hur arbetsgivaren ser sig själva som välgörare. De är de som ger mig en chans och eftersom att jag "inte är fullfjädrad" ska jag vara tacksam att få en möjlighet att arbeta hos dem för en låg ersättning som kanske kan leda till en tjänst där jag ska vara tillgänglig fem dagar i veckan men endast får betalt för två av dem.

Jag blir oerhört illa till mods när jag känner på mig att jag blir lurad. Vore jag med i en dokusåpa skulle jag antagligen knäckas som en torr kvist av pakter och intriger, det får det först att krypa i kroppen på mig sedan att känna mig både ledsen och kränkt. Om någon skulle säga till mig att jag var ful, dum eller meningslös skulle jag antagligen svälja det utan ett ord tillbaka. Jag är ingen tough cookie om ni trodde det.

Näe jag tänker inte outa vilken byrå det handlar om, jag är ju konflikträdd.