Velvet Underground känns liksom lite överflödiga, nästan pinsamt att säga att allt började exakt där. Bakom skalet på en gul banan. Men när jag tänker efter så var det ju precis så det var och precis så det började; min musikkarriär, som aldrig sträckt sig längre än innanför lägenhetens väggar eller insidan av hörlurarna eller ytterst; som en sång i duschen. Det började i högstadiet, bögstadiet, rövstadiet, jag hade lika gärna kunnat börja med något annat, sniffa tändagas eller slåss på stan, för jag kunde ju inte ens spela ett instrument och var kass på sport, och helt och hållet okysst. Men att hänga med Nico på lunchrasterna att tjuvröka med Andy, det fick mig att känna mig tuff och unik, till och med bättre än vad de andra förstod sig på.
Det här är typ världens bästa låt med Velvet Underground
I mean yeah man, what if?
3 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar