Mitt så kallade liv

Åh store Gud. Jag är så trött, det är som att gå i ett töcken. Alex Schulman, den gamle räven, skriver att han vägrar gå med på det här vädret, det var inte så här han ville leva. Själv är jag beredd att hålla med, men kanske mest för att jag, efter ett Tequilarace med Tammie, halkade och slog mig i ryggen. Alla människor går som pingviner vaggandes fram och tillbaka. Jag jobbar och jobbar. Just nu är jag redaktör för tre och en halv tidning. Spännande, men jag är lite stolt också, känner känslan av att vara nöjd sprida sig som värmen i kroppen när man kissat på sig. Min arbetsmoral är dock i botten, jag är liksom inte med, surfar på bröllopssidor och beter mig tjejigt (är det en bra eller dålig sak?). Ögonen rasar ihop. Vill sova. Och när jag somnar så vaknar jag inte av något utom när Christo säger att "nu måste du gå upp för annars rinner dagen ifrån dig". Då blir jag lite stressad. Jag tänker att när jag öppnar ögonen gör solen luften skvalpig av värmen - och det är sommar.Jag lyssnar på musik och soundtracket till mitt liv är detta.