Så gå det

Hej!
Jag fick en fråga från Alex om hur det går. Jag skulle säga att det går ganska bra.
Har tänkt mycket på hur jag ska skriva i den här bloggen i fortsättningen. Har kommit fram till att om jag ska skriva om hur det är att vara förälder så blir det nog främst från mitt perspektiv, alltså föräldrarollen. Jag älskar att läsa om andras ungar, men min egen vill jag ligga lite lågt med ett tag till.

Det jag tycker är svårast med att vara förälder är att inte lyssna på vad alla andra säger gällande hur en förälder bör vara. Det är svårt att hitta sitt eget sätt att vara på. Att skriva en blogg om hur jag är som förälder blir ju såklart också ett uttryck för ett sätt att vara förälder om ni förstår vad jag menar.
Men ändå, det är ju frivilligt att läsa.

Eftersom min graviditet inte var helt okomplicerad har det senaste året varit jobbigt, omtumlande och otroligt fantastiskt.

Saker jag lärt mig som jag inte visste för ett år sedan:

1. Det ordnar sig. Det går att laga ett trasigt bebishjärta. En liten tunn unge kan lära sig ammas och växa sig stor och stark. Det kommer en vår.

2. Det jag känner är rätt. Min intuition har aldrig svikit mig. Jag har ifrågasatt läkare och omgivning och gjort det som känts rätt för mig.

3. Amning och bärsjal FTW! Jag har haft tur att det funkat så bra med amningen. Samsovning och liggamning har fått mig att sova gott om nätterna. Bärsjalen ger mig fria händer och Veijo lugn i sinnet. Är  glad att min lilla kille vill vara så nära och sover så gott när han sjalas. Alla som har borde bära sina barn, det är fantastiskt faktiskt.

(Vad skönt det var att skriva, hoppas jag får fler tillfällen snart - kram!)

Lilla krokodilen