En i leden

Sedan jag var en liten hennafärgad punkpalt har jag gått i 1:a Maj tåg. Nu känns det hela mer som att dansa runt julgranen. Det är en tradition och inte så mycket mer. Förr tänkte jag att jag under hela mitt liv skulle lägga all amina pengar på skivor och konserter och att jag varje år den 1:a Maj förändrade världen. Med detta sagt vill jag inte mena att jag inte tror att man kan göra en skillnad, men 1:a Maj är mycket kommunistkitch också. Jag ska kitcha på idag. Äta glass och fundera över revolutionen och revolutionärerna. Det är ju också härligt.