Foten och ondskan

I lördags hade jag mina Marc Jacobs mockasiner för första gången, det var lite omständigt att hela tiden tänka på var jag satte fötterna. Det är tur att C tycker att jag är gullig som har med mig ett par extraskor (om det skulle börja regna) och en skopåse för Marcsiarna. Jag känner mig mest hysterisk, men jag vill att de ska hålla sig fina i allafall över sommaren.
En gång för länge sedan på en fest träffade jag en samisk nåid. En trollkunnig kvinna om man så vill. Hon kände med sina händer över min kropp och log och sa att jag skulle ha god hälsa genom livet men att mina fötter och knän skulle göra ont. (Hon sa andra saker också, bra och dåliga men det vågar jag inte berätta här.) Mina fötter har alltid gjort ont, jag får skoskav och nageltrång och blåsor och blodvite. Jag missar vagnar jag kan inte springa i de här skorna! och C får bära mig. Det spelar ingen roll om det är högklackat eller gympaskor, samma visa ändå. Mamma tipsade om Crocs men jag blir hellre dragen i barnvagn än att jag sätter sådana på fötterna. Jag får köpa sånt när jag skaffat barn, se senaste inlägg. (Kolla även in de härliga accessoarerna man kan köpa till sina crocs!) Jag funderar på att dra förbi Scholls affär och kolla in den här prylen som man lägger i skon och så blir det skönt på trampdynan. Även sådana helsulor i gel verkar trevliga, någon som testat?